Freddie signade för klubben senare under 1998, efter att Arsène fått sina scouters omdöme bekräftade när han på tv såg Sverige möte England i EM-kvalet. I debuten mot Manchester United gjorde han mål direkt, i en match som Arsenal kom att vinna med 3-0. Det tog ett par år innan han sågs som en självklar startspelare men från säsongen 00/01 fanns han, då han var skadefri, allt som oftast i startelvan. Freddie var en bidragande del till det lag som gick obesegrat genom 49 ligamatcher från maj 2003 till oktober 2004, till ligatitlarna 02 och 04 och FA-cupvinsterna 02, 03 och 05.
I FA-cup historieböckerna är Freddie också inskriven för alltid som den första att göra mål i två finaler i rad – 2001 i förlustmatchen mot Liverpool och 2002 i vinsten mot Chelsea. Freddie blev också något av FA-cupens man. Han fanns med i Arsenals cuplag över 6 säsonger, totalt 23 matcher och 10 mål och tre titlar alltså. Ingen dålig statistik.
Totalt över knappt nio säsonger gjorde Freddie 313 matcher och 71 mål för Arsenal och blev genom sin karakteristiska spelstil, och stil, ett omåttligt populärt inslag på Highbury bland fansen. Något som bevisades i en omröstning på Arsenal.com under 2008 där klubbens 50 största spelare skulle röstas fram och Freddie hamnade på elfte plats, före spelare som Dixon och Parlour.
-------------------------
van Persie säger till Arsenal TV, efter sitt först hattrick, att han nu känner sig näst intill hundraprocentig men att det fortfarande finns ”room for improvement”. More to come then, Robin!
Om sitt hattrick säger han:
“It means a lot because I've been here a long time. It was about time. I had come so close so many times. I'd scored two goals and then I hit the bar or the post. I was unlucky.
“If I'm really honest, I was starting to think: ‘Why can I not score a hat-trick?’ I'd come so close and then hit the woodwork. Last week it happened again, funnily enough, against West Ham when I scored two goals and then hit the post.
“So I started to sort of accept it a little bit and that's when you score one. It's really funny. I just thought: "You know what? I'm just never going to score a hat-trick. I'll just score two goals.
“The same thing happened on Saturday if I'm honest because I missed the penalty. I don't really miss them that often. I've only missed two in my whole career, so I was gutted about it. I was disappointed with myself because maybe the occasion got to me a little bit.”
Arsène Wenger pratar också om van Persie och att han nu äntligen verkar vara tillbaka i toppform:
“He is now completely sharp and fit - and strong. He looks strong mentally.”
“What he has gone through has been difficult. A player who is injured a lot is fragile. He feels useless and is without his job. He is without his happiness, of course.”
-------------------------
Eboue är viktig på bänken. Med sitt humör viktigare än vi kan tro. Känslan att bli bänkad tror jag blir mycket mindre tung när man vet att man får spendera 90 minuter bredvid Eboue.
-------------------------
Wenger säger i övrigt efter matchen mot Wigan att det kunde varit betydligt större siffror, redan efter första halvlek, men att det viktigaste är att vi vin..zzzz..zz…ner och att vi….zzz…zzz.. spelar bättre hela tiden… fokuserade, bra.. alla.
Men alla klyshor är förlåtna den här gången Arsène! Vi vann, vi vann fint och vi är med i racet på allvar.
Han öppnar också för endel förändringar inför morgondagens match mot Ipswich. Fabregas och Nasri fick lite smällar mot Wigan och Djourou har problem med en axel.
Wenger erkänner också att det faktum att vi är kvar i alla competions gör att hans syn på eventuella förstärkningar har förändrats något. Han fortsätter dock sitt mantra att om alla hade varit friska skulle han inte behövt tänka på det. Vilket tyder på att om vi får någon ny mittback så blir det en kortsiktig lösning.
-------------------------
Eboue är också, för er som inte visste det, son till Gud och således också bror till Jesus. Halvbror i alla fall.
-------------------------
Nu går till och med officiella .com ut med att vi vill signa Alex Oxlade-Chamberlain från Southampton. Och då är det väl så. Vore fan om vi inte fick honom för det jävla kanonnamnet vill jag ha på en tröja.
-------------------------
Och lite koll på våra utlänade som gjorde väsen av sig i helgen:
- JET gjorde debut för Cardiff i helgen, spelade 90 minuter, var pigg och attackvillig och fick i alla fall en hockeyassist. Det kommer gå bra för den pojken.
- Sanchez Watt spelade 62 minuter för Leeds i deras 2-2 match mot Pompey. Sitt sköna namn till trots är jag inte lika säker på en framtid i Gunners där. Lite tunn.
- Kyle Bartley och Mark Randall spelade båda 90 minuter för Sheffield United respektive Rotherham. Och båda fick stryk.
- Och på fastlandet spelade Francis Coquelin 120 minuter för Lorient när de gick vidare i cupen, Pedro Botelho spelde också han hela matchen för sitt Cartagena när de förlorade 0-4 mot Celta Vigo.
- Armand Traore, vår egen lilla huligan, däremot hann knappt springa in på plan för Juventus innan fick utgå skadad. Igen. Jag såg en del potential i Traore för ett par år sedan, inte minst efter knogjärnshistorien, men sedan dess har det inte hänt mycket. Nästan ingenting faktiskt. När han fick chansen under en period förra säsongen, efter skador på både Clichy och Gibbs, så tog han den aldrig. Det blir nog inga fler matcher i Arsenal för mannen som alltså nådde toppen av sin karriär när han som 17-åring tog med sig ett knogjärn till Shite Hart Lane för att kolla på derby.
-------------------------
That’s about it. Nu ska jag kanske fira min tjugosjunde födelsedag lite i min ensamhet med någon form av föda. Kanske tar jag mig en liten grappa till efterrätt, det är ju måndag trots allt.
Och så återkommer vi imorgon inför matchen som ska ta oss till Wembley för första gången på nästa sex år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar