Visar inlägg med etikett carling cup. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett carling cup. Visa alla inlägg

onsdag 2 mars 2011

BACK ON TRACK, GOONERS

Söndagen den 2 mars 2002 gjorde Dennis Bergkamp följande i en match mot Newcastle. Och den 2 mars 2011 satte sig Kalle med en kopp kaffe ute i solen.

I say no more. Välkomna tillbaka!



-------------------------

Det var ett tag sen, gott folk. Det tog ett litet tag att smälta den där förlusten ändå. Jag var naturligtvis bedrövad efteråt men tankarna på kvällen var ändå mer av det slag att vi kan bryta ihop ikväll och sen komma igen. För det var ju ett skitmål vi förlorade på och vi gjorde ändå en klart godkänd insats. Som vi naturligtvis skulle ha avgjort.

Men sådan är fotbollen. Ibland vinner man på en tveksamt dömd straff och ibland förlorar man på ett skitmål efter ett missförstånd. Det vackra och det skitiga. Det är ju det vi älskar. Men visst tar det sedan många, många långa timmar innan man är tillbaka på banan. Luften går liksom ur en och fast jag följt med precis som vanligt i snacket de senaste dagarna så har liksom lusten att börja skriva igen långsamt fått byggas upp.

Nu är det match igen och ironiskt nog är det en match som ska ta oss ett steg närmare Wembley. Igen. Vi ska naturligtvis inte ha några som helst problem att slå ut Leyton Orient. Inte ens med Abou Diaby på plan. Vi ska vinna med 3-0, det ska inte vara något snack om saken. Ändå är jag övertygad om att det kommer vara just det – problem och snack om saken.

Och jag känner mig inte helt tillfreds inför kvällen.

-------------------------

Naturligtvis måste vi rotera lite spelare ikväll. Mycket denna gång på grund av småskador och större skador, tyvärr, och inte så mycket för att få vila spelare. Därför tror jag att startelvan kommer se ut enligt följande:

Almunia
Sagna – Squillaci – Miquel – Gibbs
Denilson
Wilshere – Diaby
Rosicky – Bendtner – Arshavin

Subs: Szczesny, Djourou, Clichy, Eboue, Nasri, Chamakh.

Jag hade nog spelat med Nasri på ena kanten och Rosicky i mitten istället för Diaby, men jag tror att Wenger vill vila Nasri och spela in Diaby. Det finns naturligtvis en poäng att ha Samir att kasta in om vi skulle köra fast också.

-------------------------

Av Theo van Nasregas finns alltså bara Nas tillgänglig för tillfället. Och jag som hade en naiv dröm om att den här säsongen skulle kunna skilja sig något från de 3-4 senaste gällande skador.

-------------------------

Bara sex dagar kvar till returen i Champions League nu och trots en oerhört viktig match i ligan på lördag och en match vi bara måste vinna ikväll, så är det ändå den man börjar ladda för nu. Jag räknar med att Fabregas är tillbaka, Wenger säger att han går fort framåt och att han är ”possible” för matchen, samt att småskadade Koscielny och Song finns till hands och vi spelar därför med följande lag:

Szczesny
Sagna – Djourou – Koscielny – Clichy
Song
Wilshere – Fabregas
Nasri – Bendtner – Arshavin

Inget dumt lag ändå, trots att vi saknar van Persie och Theo. Definitivt ett lag som kan spela avgjort på Nou Camp där Barcelona förhoppningsvis saknar ett ordinarie mittbackspar samt en förstamålvakt. Inte alls omöjligt.

-------------------------

Arséne Wenger har alltså gått ut med att van Persie är borta minst tre veckor. Och han betonar verkligen minst, så jag antar att vi får vänta längre. Så jävla uppgivet. Han är ju så bra men vi måste samtidigt inse att han aldrig, aldrig kommer att kunna hålla en hel säsong.

Och att han är så pass bra när han kan spela gör naturligtvis det hela ännu mer frustrerande. Vi behöver någon som kan göra över 20 mål i ligan på en säsong. Robin van Persie har aldrig gjort det men han har det definitivt i sig. Förmodligen är också den enda i Arsenal som har det. Men han har aldrig haft en skadefri säsong sedan han kom till Arsenal 2004 och han kommer förmodligen inte att ha det heller. Därför kommer de där 25 målen aldrig att komma.

Frustrerande som sagt.

-------------------------

Arsène berättar i en intervju med Arsenal TV att han fått stötta Koscielny de senaste dagarna, då missen som avgjorde i söndags tog väldigt hårt på honom. Wenger säger att det är oerhört viktigt att Kos inte får någon dipp i självförtroendet nu med så många viktiga matcher framför oss. Och han pratar om sina spelare som om de vore hans barn, hur han tar hand om dem och lyfter dem. Precis som en tränare ska.

Han är en fin man, vår Arsène.

-------------------------

Szczesny är allright dock. Ingen är förvånad. Bendtner hade också varit ok gissar jag.

-------------------------

Och jag tycker det är Koscielny som någorlunda får ta på sig det. Det är ett missförstånd, visst. En skitgrej, som jag sa. Men Szczesny skriker, det syns tydligt, och ändå ska Kos dit och sparka hål i luften.

-------------------------

Koscielny har problem med en hamstring och är hårt matchad och kommer därför inte finnas med i truppen ikväll. Annars tycker jag det hade varit en idé att ge honom en match direkt.

-------------------------

Aaron Ramsey ska enligt uppgift vara tillbaka i full träning med Arsenal och det finns en chans att är med i truppen på lördag. Bra, tycker jag. We want our Rambo back!

-------------------------

Wenger säger att varenda match som återstår i vår kommer att vara cupmatcher. Ja, som det ser ut i ligan, även de. Och det har han naturligtvis helt rätt i. The Grove på lördag mot Sunderland är ett måste med tre poäng efter att United fick stryk mot Chelsea igår.

Vinner vi den så har vi alltså bara en poäng upp på Rödnäsans armbågspojkar. Samtidigt som vi har nio ner till Man City och elva till Chelsea. Dock med en match mer i Chelseafallet. Vilket betyder att vi med en hemmamatch kvar mot Man United har precis allt i egna händer. Vinner vi de 11 matcher som är kvar, ja då vinner vi ligan.

Det skulle se ut det, med en sådan avslutning.

-------------------------

That’s all, people. Nu tar vi oss ett steg närmare Wembley ännu en gång, gör vi inte? Så ska jag försöka bli mer aktiv här, nu när jag har en liten pausvecka från London N5.

Återkommer imorgon med liten matchrapport och annat.

C’mon Arsenal!

onsdag 26 januari 2011

WE'RE ON OUR WAY!

Den 26 januari 2008 gjorde nån kille från Togo Arsenals hundrade mål på Emirates. Det var faktiskt en helt ok pärla och såg ut ungefär såhär:



Igår värvades den här Togokillen av José Mourinho, för övrigt född just den 26e januari, inte 2008 dock, så nu finns i staden Madrid minst fyra personer som inte har alla besticken i picknick-korgen. Den tredje kallar sig ”Lass”, kanske det barnsligaste artistnamnet någonsin, och den fjärde C-Ron.

Den sistnämnde kan i alla fall stundtals spela fotboll, vilket man inte kan påstå om någon av de andra, och det hedrar honom. Men han blir aldrig större än den äkta Seron (2.07 in på låten. Och på den där bilden står Leo, tror jag det är, i gammal Gunnerströja. Mindfuck.).

------------------------

Om matchen igår säger jag följande i korta ordalag:

- Jag fick först och främst välja mellan halvtaskig stream med engelska kommentatorer eller jävligt bra stream med rumänska kommentatorer. Jag valde självklart nummer två. Försökte synka med Arsenal TV:s radiokommentarer. Det gick sådär.

- van Persie kunde gjort ett nytt hattrick efter en halvtimme igår. Lite överdrivet kanske. Men form besitter han i alla fall och glad verkan han
vara.

- Även om vi ägde spelet precis lika mycket som mot Wigan i den först halvlek och trots att vi faktiskt skapade en handfull chanser så kändes vi inte på långa vägar lika giftiga. Det var något som fattades och jag vet i fan om det inte var motivationen. Den borde inte göra det. Spelarna är lika svältfödda på titlar som vi är. Tvärtom borde de vara mer taggade i en CC-semifinal än en match mot Wigan mitt i säsongen.

Jag undrar om de fick sig en blåsning i paus?

Ipswich orkade i alla fall inte till slut och det var nog bra det.

- Koscielnys nick. Har ni sett något mer klockrent i år? Som ett finstämt och upputsat gammalt gökur.

- Hur mycket publik hade Ipswich med sig egentligen?

- Arshavin gör inte många rätt alltså. Men jag är ändå säker på att snart, eller i alla fall någon gång den här säsongen, kommer att hitta tillbaka till formen. Men nu är det totalt värdelöst, vi hade varit bättre med Silves.. nej, det hade vi inte. Jag undrar om han slutat med vodkan eller något. Börja sup igen Arsha…

..... skrev jag efter 60 minuter. Sen gjorde han två assist, kunde bytas ut med hedern i behåll och ingen kan fråga Wenger någonting om ryssens form idag utan att få just de två assisten som svar. Och jag tar tillbaka allt.

Men nåt är det. Och fan vet om det inte är vodkan ändå.

- Och trots 0-0 i halvtid var jag ändå ganska lugn och säker på att det här skulle ordna sig till slut. När jag då tryckte på Viasat och såg United ligga under med 2-0 hade jag en vag dröm om att få fira dubbelt denna tisdagskväll. Men så blev det naturligtvis inte, allt kan man inte få..

- Skadan på Sagna såg lite otäck ut, om än inte i klass med Rafaels, och jag hoppas bara att det är en lättare hjärnskakning eller så med några dagars vila som följd.

- Denilson må vara bättre än i höstas men han är ändå inte hälften så bra som Song.

- 150-miljonersmannen och RvP hittade varandra bra igår tyckte jag. Inte i RvP-Cesc-klass men ändå bra. Och 150-miljonersmannens mål var pure class. Han är inte uppe i 150 än. Men 85?

------------------------

På presskonferensen efter matchen säger Arsène nu att han inte heller gällande Alex Oxlade-Chamberlain kommit någonstans, inte närmat sig någon värvning där, och vidare angående eventuella nyförvärv:

tisdag 25 januari 2011

CHARLIE, THE MEXICAN BOY OCH INFÖR IPSWICH

Den 25 januari 1975 spelade Charlie George sin sista match för Arsenal. En legends era i klubben var över. Som spelare i alla fall. Nu kan ni hitta honom som guide om ni går en Legends tour på Emiraten.

George föddes inte långt från Highbury, han var Arsenalfan sedan barnsben och fanns i publiken fram till 15 års ålder då han själv började spela för klubben. 1968 signerade han som 17-åring sitt första professionella kontrakt och den 9 augusti 1969 gjorde han debut i säsongspremiären mot Everton.

Det enskilt största och mest kända ögonblick för Charlie George i Arsenal inträffade på Wembley den 8 maj 1971. FA-cupfinal mot Liverpool, 0-0 efter full tid och en halvtimmes förlängning; Väl där tar Pool ledningen med 1-0 i 92:a. Arsenal kvitterar knappt 10 minuter senare genom Eddie Kelly innan Charlie George i den 111:e minuten avgör matchen med en 20 meterskanon. Målgesten är om möjligt än mer klassisk: George slänger sig ner raklång på marken, med armarna utsträckta och bara väntar på lagkamraterna. Segern innebar också att Arsenal tog sin första dubbel någonsin.

Och det var liksom svårt att toppa för George. Han spelade fyra säsonger till i Arsenal men på grund av skador och att han inte alltid kom jättebra överens med tränaren Bertie Mae och klubbledningen uteblev succéerna. Efter dubbeln började också delvis ett nybygge av laget, vilket gjorde att vi hade svårt att utmana de bästa under de kommande åren.

---------------------

Wenger pratar med Arsenal TV inför matchen om rotationen i laget. Inget nytt där direkt. Samma gamla. Han spelar alltid med bästa laget. Varje match är en ny och egen historia och inför varje match plockar han ut det bästa laget som det ser ut då. I’ve got 25 top class players. Nåja, säger jag.

Inga nya skador. Fab4, Nasri, Djourou är alltså alla klara att spela. Tveksamt om både Nasri och Fabregas finns med från start dock.
Squillaci och Diaby fortfarande borta men ska vara klara till söndagens FA-cup.

Han säger att Ipswich var bättre än förväntat i första matchen, samtidigt som vi inte nådde upp till normal standard.

---------------------

Wenger lugnar oss också med att han inte kommer att signa Woodgate. Vi andas ut.

---------------------

Om att Squillaci är på väg tillbaka säger Arsène föjande, med tanke på allt för få mittbackar: