LET'S JUST DO IT!

Den 8 mars 2011 spelade Arsenal returen i Champions League-åttondelen, borta mot Barcelona. Vi hade en ledning med 2-1 med oss från första matchen men var tvungna att åka till Spanien utan vår bästa defensiva mittfältare, Song, och dessutom saknade vi den spelare som Barcelona fruktar mest, Walcott. Och ingen trodde väl egentligen att vi skulle fixa det.

Matchen inleddes i ett hisnande tempo och Barcelona lyckades, liksom på The Grove tre veckor innan, ta ledning med 1-0 tidigt. Sedan kändes det som att de slog av på takten och vi fick en chans att komma tillbaka i matchen. Spelet knäpptes till dock, men vi hittade våra positioner bättre och såg tryggare ut i spelet. Dock utan att skapa något direkt farligt.

1-0 står sig halvleken ut och just nu var Barcelona vidare på fler gjorda bortamål. Vi kommer ut till andra med samma lag och spelarna ser om möjligt ännu mer laddade ut. Spelet öppnar dock inte upp sig riktigt och det är en hyfsat tråkig match.

Med 20 minuter kvar byter Wenger in Robin van Persie och Tomas Rosicky för Bendtner och Denilson. Samtidigt som Barcelona gör två mer defensiva byten. Vi skapar genast fler chanser och Barcelona drar sig tillbaka. Men deras kontringar är farliga och vi släpper sånär in 2-0. Szczesny räddar oss med en fantomräddning.

När matchuret står på 82 minuter hittar Clichy Nasri i straffområdet med lågt inlägg, Nasri plockar ner bollen på bröstet, ser van Persie komma bakom om honom, vinklar kroppen och vänsterfoten och med en perfekt passning hittar han holländaren som är ensam med målvakten.

Enkelt chippar han bollen i mål….

---------------------

På kvällarna ligger jag och läser Fever Pitch nu. Igen. Drömmer om en solig vårdag i London, ett skitigt Blackstock Road och Ashburton Grove som ett rymdskepp nedstigen i teglet. Drömmer om spänningen i luften på matchdag, pintsen som rinner och känslan av att höra ihop.

Helst tar jag bara tuben upp till Highbury & Islington, slinker in för en första på den större puben just vid stationen. Har inte lagt namnet på minnet. Bara en där. Sen vandrar jag Holloway Road upp, förbi alla vattenhål i det som blivit det nya Arsenal. Det har inte ännu satt sig på riktigt.

Går förbi The Rocket, där RedAction håller till och tar höger vid Holloway Road Station och ser för första gången The Grove glänsa där borta. Följer Homsey Road och stannar till för att kolla stenarna i marken utanför The Armoury. Så mycket minnen från folk med så mycket kärlek till den här klubben brinner i plattorna.

Fortsätter Homsey upp till korsningen Tollington Road och kilar in på Tollington, en av de allra bästa matchdagspubarna runt The Grove. Beställer in en Abbot Ale och kollar Skys sportnyheter. Börjar säkert prata med nån äldre man som till och med här utmärker sig med sin breda Cockney.

Det brukar bli ett par på Tollington innan jag fortsätter Isledon Road upp, vandrar sedan Seven Sisters Road ett par hundra meter men håller mig hela tiden på rätt sida och slinker sedan in på Twelve Pins vid Finsbury Park. Där kan sången vara igång redan vid 1-halv 2-tiden. Framförallt utanför och i bästa fall tillsammans med puben på andra sidan gatan. Det kan även kickas en del boll över den vältrafikerade gatan.

Blackstock Road sedan, genom de kvarter som formats av och tillsammans med en fotbollsklubb i snart 100 år. Antagligen något stopp på vägen, Arsenal Tavern säkert, innan jag är uppe vid korsningen Elwood Street och The Gunners Pub.

Sen är det nästan alltid extas fram till matchstart. Jag har inte varit över tillräckligt många gångar än för att vänja mig vid känslan. Det är tre månader senast nu och abstinensen finns där på riktigt nu. Siktar på Champions League-kvartsfinalen…

------------------------

För det är dit vi ska ikväll. I Barcelona. Med van Persie och Fabregas i laget. Fabregas förhoppnings från start och RvP som ett ess i rockärmen på bänken. (UPDATE: Det ryktas nu om att vi visst kommer att få se RvP från start. Obekräftat dock). Vi kör startelvan direkt, en ivrig diskussion pågår sedan vi fick veta att Song inte följer med till Spanien. Knäet stoppar honom och återigen står vi utan vår bästa defensiva mittfältare i ett bortamöte med världens kanske mest anfallsskickliga lag.

Wenger säger nu på förmiddagen att han inte kommer att spela Jack Wilshere i rollen. Och han låter definitiv. Han säger öppet att den rollen passar Diaby eller Denilson bättre. Jag kan inte annat än hålla med, men är ändå orolig för att ge någon av de det defensiva ansvaret i denna match.

Jag hade hellre sett Wilshere där som vi alla vet hade gått in för det 250 procent. Trots att det hade strypt hans offensiva krafter. Jag vill ha trygghet där bak och varken Diaby eller Denilson ger mig det just nu. En idé hade varit att spela Wilshere i Songrollen med Fabregas och Rosicky strax framför sig. Jag hade nog valt det. Wenger kommer att spela Diaby eller Denilson.

Högst troligen Denilson. Och då kommer startelvan att se ut såhär:

Szczesny
Sagna – Djourou – Koscielny – Clichy
Denilson
Wilshere – Fabregas
Nasri – Bendtner – Arshavin

Subs: Almunia, Eboue, Squillaci, Rosicky, Diaby, van Persie, Chamakh.

Jag tror inte att man får ha mer än sju stycken på bänken, vilket betyder att Gibbs som också är med i truppen får sitta på läktaren. För jag hoppas verkligen att han sätter Gibbs och inte Eboue där. Eboue behövs. På bänken om inte någon annanstans.

Men som sagt, jag hade hellre sett ett mittfält med Wilshere, Fabregas och Rosicky.

-------------------

Wenger säger att han inte spelade några mind games gällande van Persie. Han säger att han inte är så bra på mind games. Nej, och jag föddes som Greta.

Det är klart som fan att det var. Och jag gillar det. Kan tänka mig att Peppe satt kaffet i halsen. Synd att inte ryggen högg till bara. C*nt!

Sedan säger Wenger att han bara kommer spela honom om han är 100 procent hel. Ok, säger han sen, han kommer överväga det om han är 99,5. Vilket naturligtvis tyder på att holländaren kommer att sitta på bänken och komma in med 20-25 minuter kvar om vi ligger under.

-------------------

Jag är uppe i varv nu. Tokladdad. Jag kunde inte somna igår. Så stor har intresset för och kärleken till den här klubben blivit nu.

------------------

Så här såg det förresten ut på The Gunners Pub när jag var där sist, i december.

Gåshud. Eller ståfräs, som Erik Hamrén hade sagt.

------------------

Fabregas gör det klart och tydligt, för sig själv och för alla att motståndet idag inte betyder någonting för honom:

”I am just here to win for Arsenal Football Club. Sometimes I don’t understand these reactions or comments about people saying I want this or I feel this. I want to win for Arsenal and that’s it”

Så: Hands off Cesc Fabregas!

------------------

Ni ska få mer Away Boyz, mina (anti-)hjältar, en dag som denna. Cesc on fire:

------------------

Så laddad är jag att jag idag åkte in till stan och gymmade vid klockan 8 imorse.

Vilket också betyder att jag kan sätta i mig i alla fall tre semlor under dagen.

------------------

Och tankarna går som onda spiraler och jag bygger upp en känsla av att vi faktiskt kan fixa det här. Vi kan slå Barcelona och ta oss förbi. Vi kan sätta de och en hel jävla fotbollsvärld på plats, för det finns ingen som egentligen tror på att vi ska fixa det.

Det gör väl inte jag heller, inser jag sen. För ingen slår Barcelona på Nou Camp. Varför bygger jag upp det här? Varför tillåter jag mig att tro och hoppas så mycket?

Men oavgjort kan man ju spela mot Barcelona? Det är absolut ingen omöjlighet för oss att klara av att spela 0-0 eller 1-1. Vi är inte bra på att stänga spelet, det är inte vår idé, men vi stängde deras anfallsspel jävligt bra i andra halvlek under den första matchen.

Och oavgjort räcker. Vi kan till och med förlora med 3-2 om det blir en målrik historia.

Så är jag tillbaka där igen. Det här kan verkligen gå vägen. Och, visst, det kan verkligen det. Men möjligheterna och chanserna att vi ska lyckas är nog tyvärr mindre än vi vill tro.

Men, igen, jag ska fortsätta att vara uppe i varv i alla fall, jag ska tro på det här tills domaren blåser av och jag ska göra det av hela mitt hjärta.

Let’s just do it.

---------------------

Ni får en Away Boyz till innan stängning. (Ja, jag tycker också att texterna och produktionerna på skiva är sådär. Men jag älskar det ändå) Så återkommer jag antagligen med något litet här imorgon. Annars kommer en Kvällens på London N5 där jag samlar upp allt.

Kom igen nu Gooners, så stöttar vi Arsenal Football Club ikväll. Var ni än befinner er - pubar, soffor, London eller Barcelona, och vem som är spelar - Diaby, Denilson, Rosicky eller Eboue.

C’MON ARSENAL!

SONG, RAMSEY, NASRI OCH DE VRIJ

Den 4 mars 2008 blev Arsenal det första laget någonsin att slå Milan på San Siro. Efter 0-0 i första matchen på The Grove stod det sedan 0-0 fram till den 83:e minuten innan Cesc Fabregas kunde borra in ett lågt skott från 20-25 meter. Och på övertid kunde Adebayor fullständigt punktera matchen efter att Walcott gett honom öppet mål.

Ni får inga bilder från matchen här, däremot ett av de bästa klippen på sjungande Gooners som finns på tuben. Jag har sett den otaliga gånger, från 2.34 är det fart:

-------------------------

Från Opta hämtar vi att Carlos Vela gör mål var 62:a minut han spelar. Mest av alla som gjort minst tre mål. Super-Carlos kommer förhoppningsvis hem för att på allvar slå sig in i laget till nästa säsong.

-------------------------

Brasilien ska ju lira match mot Scottland på Emirates och trots att han inte gjort någon supersäsong, långt därifrån, så tycker jag ändå det är konstigt att inte Denilson finns med i truppen. Tittar man igenom den stora, i och för sig starka men ändå, trupp som Mano Menezes tagit ut så tycker i alla fall jag att det skulle finnas plats för Denilson där.

-------------------------

Skadorna:

- Fortsatt positivt angående Cesc skada inför Barcelona. Wenger vill inte lova något, för han vill inte göra någon besviken, nawww, men säger sig vara lika positiv som igår. Och jag tror han kommer finnas med, på plan från start.

- Mer negativt då angående Alex Song. Han kommer definitivt vara borta för matchen imårrn och Wenger säger att Barcelona är tveksamt. Det lät och väldigt tveksamt. Inte bra. Inte bra alls. Han har inte tränat sen helgen och har problem med knäet som sagt.

- Koscielny har en bra chans att vara frisk till Barcelona och han är ”inte helt borta” från morgondagens match. Vilket indikerar att vi kommer starta med Squillaci och Djourou och med Kos på bänken.

- Rosicky ska vara tillgänglig för spel imorgon igen.

-------------------------

Med de förutsättningarna hoppas jag att vi spelar med följande elva:

Szczesny
Sagna – Djourou – Squillaci – Clichy
Denilson
Wilshere – Nasri
Bendtner – Chamakh – Arshavin

Jag antar att Wenger kommer spela följande:

Szczesny
Sagna – Djourou – Squillaci – Clichy
Denilson
Wilshere – Diaby
Nasri – Bendtner– Arshavin

Viss skillnad men inte stor. Jag kan nog acceptera den.

-------------------------

Ramsey kommer med största sannolikhet att finnas med i truppen till Sunderland imorgon. Jag längtar efter det jubel han kommer få om han också får hoppa in. Kommer bli mäktigt.

-------------------------

Wenger vill inte prata om varken Barcelona eller Man United egentligen utan vill ha fullt fokus på Sunderland, men han erkänner att det är den viktigaste veckan vi har framför oss så här långt under säsongen.

Och det är ju det. Om en vecka drygt kan vi vara ute ut båda cuperna och ”bara” ha ligan kvar att spela för. Vilket naturligtvis skulle förbättra våra chanser att vinna den avsevärt. För jag antar att Man United kommer att fixa Marseille på hemmaplan och ha fortsatt tre tävlingar att tänka på.

Men det är naturligtvis inte så vi vill ha det. Det finns ingenting som jag hellre vill göra än att trycka dit just Barcelona och Manchester United på deras respektive hemmaplaner. Det skulle vara så magiskt att jag skulle lyfta tror jag.

Så det är en jävla vecka vi har framför oss. Och jag har definitivt chansen att lyfta, det ska vi inte glömma bort.

-------------------------

Barcelonas lagkapten Carles Puyol ska tydligen vara så pass rehabiliterad i sitt knä nu att de räknar med honom på tisdag.
Kan vi måhända hoppas att Guardiola chansar med honom redan i helgen och att han kanske bara råkar slå upp det där knäet lite?

-------------------------

Nasri är väldigt frispråkig i en bra intervju med Daily Mails Matt Lawton. Han pratar bland annat om Gallas, Domenech, uppväxten i Marseille och jämförelsen med Zidane. Det gamla vanliga. Men det här är lite djupare och lite ärligare.

Rekommenderas varmt och ni hittar den här.

-------------------------

Feyenoords 19-åring Stefan de Vrij ryktas vara på ingång till sommaren. En stor och stark mittback som sägs vara Hollands nya Jaap Stam. Arsenals chefsscout Steve Rowley har tydligen varit och sett holländaren ett flertal gånger på direkt inrådan från Wenger.

de Vrij själv säger att han definitivt skulle vara intressant och att han är glad över att hans namn förekommer i spekulationer kring eventuella nyförvärv till klubben. Han säger också att han tror att det ligger något i ryktena.. Vad det nu betyder.

Den här säsongen har han spelet regelbundet i Feyenoord, främst som mittback men också ett par matcher till höger. 21 matcher har det blivit och de senaste alltså tillsammans med vårt senaste förvärv, japanen Miyaichi.

-------------------------

På London N5 hittar ni idag en matchrapport från Arsenal-Sunderland. Från 2007. Jag sprang på den klassikern inatt. Gå gärna in och läs den.

-------------------------

Det var det. Fredag nu. Med tillhörande ales naturligtvis, På Spåret och grejer. Klassisk start klockan 3, brittisk tid. Det var några veckor sen sist.

Mitt tips? 3-2. Ert?

JOHAN, UNBEATEN 28 + KVÄLLEN ARSENAL

Den 18 januari 1987 föddes Johan Danon Djourou-Gbadjere i Abidjan, Elfenbenskusten. När han var drygt ett år flyttade familjen till Schweiz och bosatte sig i Geneve. Från Etoile-Carouge dit han värvades som 15 åring kom han sedan till Arsenals akademi i augusti 2004, bara 17 år gammal.

Han gjorde debut mot Everton i ligacupen senare på hösten men det dröjde ända till januari 2006 innan han debuterade i ligan, i 7-0 segern över Middlesbrough. Han gjorde några matcher till 06/07 och spelade ungefär hälften av matcherna säsongen efter. Men han slog sig aldrig riktigt in i laget och när Gallas, Toure och Senderos framförallt stod i vägen lånades Djourou ut till Birmingham inför säsongen 07/08. Men inte heller där kunde han ta någon ordinarie plats och få spela regelbundet.

Väl tillbaka i Arsenal efter ett halvår i Birmingham blev resten av säsongen 07/08 också tämligen misslyckad, endast 2 starter i ligan på våren. Inte heller säsongen efter var speciellt ljus för Djourou med endast 15 ligastarter. När han sedan skadade knäet i april 2009 och beskedet efter sommaren var att han i princip skulle missa hela säsongen 09/10 var det nog fler än jag som funderade på om han någonsin skulle bli en Arsenalspelare.

Men där trodde vi fel. I år har Djourou verkligen slagit igenom, efter många hundår i klubben. Han är nu en av de spelare som varit hos oss längst och man får verkligen beundra hans tålamod. Även om killen trots allt bara är 24 år. Idag då. Grattis Johan och fortsätter du bara att vägra förlora, 28 raka ligamatcher utan förlust med Djourou på planen är det nu tror jag, så kommer du bli en legend till slut.

-------------------------

Som sagt så finns jag nu också på London N5. Därför kommer inte inläggen här lika ofta. Nu har jag varit där i tre dagar och jag tänkte köra en av de texterna här nu, så vet ni hur det låter om ni inte orkar klicka er in. Jag vet inte riktigt hur jag kommer att använda denna blogg framöver, det beror naturligtvis lite på hur mycket jag kommer att figurera på Svenska Fans. Men blir det mycket där så kan det hända att det blir mindre hårdfakta och vardagliga nyheter här och istället mer spontant. Då kommer antagligen inläggen att komma i samband med matcher eller om det hände andra större saker. Vi får väl se. Det kan bli något annat också.

Här kommer i alla fall dagens Kvällens Arsenal, också publicerad på London N5 alltså. Enjoy!

-------------------------

Kvällens Arsenal – 18 februari

Gymmet har fått sin beskärda del och Vetlanda sin, paret Lundstedt/Åkesdotter har hemma i tv-soffan som vanligt överträffat både Dressinen och 1:a Klass. Nåja. Och nu när den där norske gutten sitter där i sin fåtölj, myser och inte verkar lyssna på vad någon har att säga, vad passar då bättre än att avsluta denna fredag med att kavla ut en Kvällens, krydda den med kanel och låta den bakas i 200 grader? Knäck en ale, öppna ostbågarna och lägg er till rätta i soffan. Välkomna!

Klubben

En titt tillbaka

Matchen mot Leyton Orient på söndag blir det första derbyt mot laget från östra London på 33 år. Den 8 april 1978 slog vi dem i en semifinal i FA-cupen med 3-0, efter två mål av Malcolm Macdonald och ett av vänsterspringaren Graham Rix.

Av någon anledning (jag lyckas inte ta reda på varför så därför öppnar jag nu kommentatorsfunktionen för att se vad ni har för kvalité) spelades matchen på Stamford Bridge och Arsenal mönstrade följande laguppställning: Jennings, Rice, Nelson, Price, O'Leary, Young, Brady, Rix, Macdonald, Stapleton, Hudson.

Tyvärr förlorade vi sedan finalen. Det lite märliga är att de tre senaste gångerna vi mött Leyton Orient i cupen har vi vunnit och gått hela vägen till final, men där förlorat med 0-1. Årgångarna är förutom 78 också 52 och 72.

Arsenal åker till USA

För första gången någonsin kommer ett Arsenallag att krossa Atlanten och spela fotboll på amerikansk mark. Den 23 upplagan av ungdomsturneringen Dallas Cup avgörs mellan den 17 och 24 april och Arsenal kommer att ha ett lag med i U19-turneringen.

Förutom Arsenal finns också Barcelona, Frankfurt och en rad lag från Nord-, Syd- och Mellanamerika med i de fyra grupperna á fyra lag som utgör U-19.

Dallas Cup är den äldsta internationella ungdomsturneringen i USA. Turneringen har sju årsgrupper från 13 till 19 år och i genomsnitt ser 160000 människor fotbollen under veckan.  


Wenger

TOMORROW'S THE DAY AND WE STILL GOT FABREGAS

Den 15 februari 1992 gjorde Arsenal sex (6!) mål på arton (18!) minuter i en ligamatch mot Sheffield Wednesday på Highbury. Matchen slutade till slut 7-1 efter mål av Alan Smith, Paul Merson, Ian Wright, Kevin Cambell (2) och Swedish superstar-Anders Limpar (2).

-------------------------

Så dan före dan då. London är laddat, världen är laddad. Imårrn möts de igen, lagen som många, och media, kallar för världens två mest underhållande. Jag skulle värja mig något mot uttrycket men jag förstår vad som menas. Barcelona och Wenger propagerar för en anfallsfotboll byggd på kortpassningsspel och för medelsvensson som ser en fotbollsmatch någon gång i månaden i underhållningssyfte är det naturligtvis roligare än både Drillo och Ferguson.

Det är en match som kommer att följas av många, många miljoner människor världen över och en stor majoritet av dem kommer att hålla på Barcelona. Vi är alltså inte bara underdogs i förhandstipsen utan även här.

Och jag älskar det. Det är inte ofta jag får känna att vi får chansen att sparka uppåt, att vi får en möjlighet att slå någon på näsan och visa världen vilka vi är. I majoriteten av årets matcher är vi förhandsfavoriter och har all press att vinna. Ångesten finns liksom där under hela veckan och det handlar nästan aldrig om att vinna tre poäng utan om att inte förlora de. Vi ska vinna borta mot Blackburn och vi ska vinna hemma mot Everton.

Mot Barcelona över två matcher ska vi inte vinna men vi har en bra jävla chans att göra det. Och därför tror jag också att spelarna de här dagarna har kunnat träna och förbereda sig ännu bättre, med lättare axlar. De kan naturligtvis hantera den pressen och det favoritskap som finns hela året, det är därför de spelar i Arsenal, men jag tror ändå att det kan spela in mycket att vi slår ur underläge.

Vi ska gå ut och spela vår fotboll imorgon, göra det på vårt sätt och chocka Barcelona genom att helt enkelt vara bättre än dem. Vi är ett år smartare och ett år starkare än vi var vid förra mötet. Dessutom finns förra årets möte i färskt minne, så risken att vi ska gå ut och bli överkörda första halvtimmen ser jag som minimal. Vi kommer vara bättre förberedda och vi kommer ha en större tro på oss själva.

-------------------------

Sagna är som sagt avstängd imårrn och ger Eboue sitt fulla stöd i en intervju på .com:

“I will support him 200 per cent!” “He is a fantastic guy and great player, so he deserves to play in this kind of game as well.”

Om matchen säger han: